Hard life
Jag mår inte bra, jag har länge utstrålat något annat. Varje dag är en mardröm att inte kunna gå själv att inte kunna lägga sig i sängen själv inte ens göra sina egna behov själv. Jag är less och det har bara gått 3 månder. Jag blir inte längre behandlad på samma sätt som föut, bara för att man sitter i rullstol är man inte dum i huvudet. Man blir behandlad som om man vore en kackerlaka som sprang runt i någon annans kök och blir bortjagad och är i vägen. Man kan inte alls komma in på samma ställen som förut, förut tänkte man inte alls på rullstolsbundna hur jobbigt det är. Men nu när man själv är i samma siutaion kan man förstå, det är långt ifrån lätt.
Ni kanske tycker att jag är helt dum i huvudet som skär mig men det är ända sättet att få ut sin ilska eller hat. Man hatar sitt liv så himla mycket så man skadar sig själv. Jag säger inte att jag behöver någon hjälp med vård eller liknande vill bara dela med mig av mina tankar det känns mycket lättare då.
Ingen 15 åring kille som har hela livet framför sig vill tillbringa hela sitt liv åt att sitta i en jävla rullstol, ingen fritid, inget liv. Så ser jag det.
<a href="http://www.bloglovin.com/blogg/711941/lifeofconny?claim=uz5jcyu6xbe">Följ min blogg med bloglovin</a>
Men gudvad hemskt!!!! Kan förstå att det är jobbigt men det är starkt att orka fortsätta, keep going guy! xoxo
Jaa kämpa på :D
oh gud så hemskt!
man ska ju inte behöva bli behandlad annorlunda för det!
Det där är fan hemskt. ingen ska behöva bli behandlad på ngt annat sätt föratt man sitter i rullstol !! Så.. ORÄTTVIST ! ;s <3
Jag vart lite illa berörd av ditt inlägg.
Jag tror att du främst upplever det som jobbigt för att du känner dig begränsad, som att andra fysiskt klarar av att göra andra saker än dig.
Grejen är den att om du tittar på de mest framgångsrika människorna i världen, så är det enda som lyckats med något fysiskt idrottsmännen/kvinnorna.
Alla andra har användt det dem har psykiskt.
Att dina ben har slutat samarbeta betyder inte att du förändras direkt som person. Du kanske tror att folk omkring dig tänker så, men jag tror det mest handlar om att man inte vill tränga sig på.
Folk blir osäkra på hur de ska vara och tar då hellre avstånd än gör ett felsteg.
Och ang att du skär dig. Jag gjorde det också för ett år sen ungefär. Jag mådde så psykiskt dåligt att jag inte visste vart jag skulle ta vägen.
Men sen insåg jag att det finns andra sätt att frigöra alla dåliga känslor.
Jag känner själv en rullstolsbunden man.
I dag är han gift, har två barn och är aktiv inom en lokal förening som ledare.
Det är inte lika hopplöst som det verkar.
Jag hoppas du kommer på det själv en dag.
/Jennifer
kanske inte ska lägga ut sån bild ? ..
Va hemskt :( men du kan kämpa dig igenom detta, det måste vara väldigt jobbigt kan inte ens tänka mig hur det är men du kan kämpa dig igenom detta. Bara för att du är rullstolsbunden betyder det inte att du inte är något värd, att du inte behövs för du kan säkert göra saker som andra inte kan. Du kan känna och förstå andra kanske mer just för att du har kommer lära dig något som dom som kollar snett inte kan tänka sig hur det är. Tycker inte du är dum i huvudet för att du skär dig men tycker det är hemskt att se någon känna sådan känsla inom sig :( Men du kommer klara detta, kommer ta dagar, månader och år men du kommer klara detta!
sv: Skönt att höra att det värmdes och tack så mycket, jag kommer forsätta läsa din blogg just för att jag vill väldigt gärna att du inte ska ge upp hoppet. Sluta aldrig kämpa, sluta aldrig drömma, sluta alldig tro för du är unik och det är vi alla. Finns många som kommer försöka trycka ner dig antagligen men låt dom inte göra det. Kram
det blir ju inte bättre av att du skär dig
SV: jodå jag förstår, men som sagt så blir det ju inte bättre.
SV: ja, men vafan. det finns så många bättre sätt. mitt sätt är musik.. Men alla är vi olika.
Dude. Jag är inte tillräckligt djup för att förstå hur du har det men jag känner med dig mannen.
Dude. Jag är inte tillräckligt djup för att förstå hur du har det men jag känner med dig mannen.
Du... Jag tycker inte att du ska skära dig. Det kanske är lätt för mig att säga men jag tycker verkligen inte det.
En av de personerna jag beundrar mest av allt sitter i rullstol. Han är orädd, oblyg, jätteduktig på data och vältalig. FRÄMST är han verkligen jätteduktig på data. Han går på min skola och jag har sett vissa av de bilder som han har redigerat och jag tycker att det är fantastiskt. Det finns ingen som jag har hört sagt något om hans fysiska svårigheter. Alla omkring honom beundrar honom därför att han kan photoshop. Jag skulle bli förvånad om han inte hade en fru.
Jag har varit väldigt ledsen i mitt liv för jag har varit med om EN HEL DEL, men jag skär mig inte och har aldrig gjort det. Jag grät all vätska ur kroppen men jag lät hela tiden bli. Jag löste det genom att göra det jag tycker väldigt mycket om istället. Det kanske finns något som du tycker väldigt mycket om som du kan göra. Gör det inte det så måste du nog skaffa dig något att tycka om, för ingen tycker om det du gör.
Du vet väl att du bara förstör för andra i din omgivning. Tror du de som tycker om dig uppskattar att du skär dig? Jag läser inte bloggar som dina, jag klickade bara hit för att försöka få dig att förstå. Jag har däremot läst om mammor som förlorat sina döttrar för att de begått självmord. Till och med mammorna erkänner att det var en OTROLIGT egoistisk handling.
Skriv ner en positiv sak varje dag vettja, svårt i början men det blir lättare sedan. Om du skriver dagbok ska du bara skriva de bra sakerna, då mår du bättre tillslut. Framför allt måste du prata med någon utanför, som inte är din mamma eller din kompis.
Om du är sådär ledsen därför att dina kompisar lämnat dig så var de inte värda att bli ledsna för iaf.
Hoppas du mår bättre och förlåt för min jättelånga kommentar!
Som sagt så tycker jag att du ska prata med någon. Det är ingen som skulle döma dig om du gjorde det och de som gör det är inte värd uppmärksamhet för det. Det finns utbildade människor som kan såna där saker och det är lika o-fel som att gå till doktorn om man har ont fysiskt. Apan var däremot en jättebra idé. Du kanske kan hjälpa andra som har det svårt i framtiden när du är så innovativ?
kan du inte lägga ut ett inlägg där du skriver vad som har hänt med dig? vad är det för olycka, tycker sjukt synd om dig, fick tårar i ögonen när jag läste ditt sista inlägg :'(
// felicia
kan du inte lägga ut ett inlägg där du skriver vad som har hänt med dig? vad är det för olycka, tycker sjukt synd om dig, fick tårar i ögonen när jag läste ditt sista inlägg :'(
// felicia
oh my lord :'| kommer du sitta i rullstol resten v ditt liv? kämpa på säger jag bara. be strong <3
Du verkar som en bra kille :) och jag kan väl läsa mer i din blogg så jag tänkker följa den! :)
Kram
Ser inte ut som skärsår.. Dom ser hel crazy ut ju
men ofta? :S läste inte texten men bilden, fyfan
först och främst, jag sitter i rullstol, är 16 år och har gjort hela mitt liv. mitt liv har varit hur bra som helst, jag har massvis med fina vänner, gör en hel del saker (som sjunger på många olika evangemang och simmar två gånger i veckan) och låter ingenting stoppa mig. om du undrar varför så har jag benskörhet, sjukdomen gör att jag får lättare benbrott och är även lite kortare och har svagt skelett helt enkelt. genom min uppväxt har jag varit på sjukhus titt som tätt och lärt mig leva med sjukdomen, men jag ser alltså framåt ändå. även fast det finns människor som säkert säger saker så varför ska jag bry mig liksom? om de tycker de är roligt att skoja om mig, jaha? och? de känner mig inte och de vet ingenting om mitt liv och förflutna.
Nu när jag fått det sagt så tycker jag att du tänker helt fel. Jag förstår att du inte har accpeterat tanken att du sitter i rullstol, du ser allt negativa med tanke på orsaken till det hela (läste inlägget om varför och du ska veta att jag lider med dig!) men när du väl accepterat ska du veta att det finns så mycket du kan göra trots att du är rörelsehindrad. Visa folk att du kan! visa dom!! det går inte att gräva ner sig i "åh, livet suger.. jag sitter i rullstol och kan inte göra som alla andra" för då betyder det att man ger upp och det ska du inte göra! jag såg i något inlägg förut att du skrev att du börja bli intresserad av att fota, ja men skaffa dig en riktigt bra kamera genom någon handikappfond? du kanske är bra på att rita? gå någon ritkurs.
Sedan förstår jag "15 årig kille sitter i rullstol = inget liv" grejen. jag förstår helt och hållet. Killar ska spela fotboll, innebandy och vara fysiskt aktiva. Man går i olika lag och hänger med grabbarna. Nu kan du inte längre göra som alla andra men vet du, det går. Bara man orkar/vill och ger sig fan på det. Så ge inte upp! kämpa!!
okej, jag har ingen aning om hur det känns för dig. men ingenting kommer bli bättre av att du bara fokuserar på det dåliga i situationen. försök göra någonting bra av det istället, och som alla ovanför skrivit, så finns det massor du kan göra trots att dina ben inte längre sammarbetar med resten av kroppen. Och med tanke på skärandet, det finns hjälp att få. jag vet att du kommer kunna ta dig igenom det här, det är bara viljan som krävs.
